Sociala mediers tillåtna slutenhet

Jerry aka doktorspinn.se lyfter i sin blogg upp två frågeställningar som verkligen är intressanta. Den första handlar om ”Social media naturals”, vilka beskrivs som personer med stor förmåga att kommunicera levande genom sociala medier. Den andra posten handlar mer om en tvådelad frågeställning där 1. frågan om ”bubblans” slutenhet öppnas upp och 2. frågan om sociala mediers nyttjande behöver en granskande makt likt staten granskas av journalisten. Eller, så förstår jag inte frågeställningen men tänkte här nedan ge min syn på ovan.

Social media naturals
Jag har en lite annan idé om vem som är ”social media natural” än vad Jerry har. Självklart finns det personer som är mer eller mindre sociala i sitt sätt att vara, men då sociala medier anammar mycket av det som finns i relationer utanför Internet så är det inte troligt att säga att det finns en viss typ av människa som går väl i vilken grupp som helst. Jag skulle snarare säga att det är svårare att hitta personer som lyckas vara trovärdiga i flera sammanhang inom sociala medier.

Jag vill likna sociala medier vid att ha ett par öl innanför västen. Man blir lite modigare att ta den första kontakten, det är lite enklare att hitta de där första sakerna att hålla med varandra om och det är väldigt enkelt att hitta likheter på en väldig basal nivå. Exempelvis kan jag tycka att det är otroligt intressant att någon kommer från samma plats som jag har mitt sommarhus när jag är lite rund under fötterna, likaså tycker jag att det är spännande att leta upp gamla kompisar i de sociala nätverken, poka lite och skicka några ”do you want to be my friend” till människor som jag är intresserad av. Sociala medier öppnar upp för den typen av spontana kontaktsökningar och de ger mer än ofta ett gott utfall – respons.

När det kommer ner till nitty-gritty så vet vi dock alla att ruset bara varar en kort stund och de smått euforiska återföreningarna i de flesta fall inte leder till mer än ett par hej och hå. Vad har då detta för anknytning till Jerrys inlägg? Jo, liksom vi vet den sköna tillfredställelsen av det tillfälliga så vet vi även det bekväma i det ordinära och det vi känner oss som ”naturals” inom. Det som intresserar oss är vad som håller våra sinnen på topp och vad som gör att vi återvänder för mer. Det som på djupet berör oss och som ger oss möjligheten att utveckla de tankar vi går och tänker dagligen. Det är i det elementet som vi är riktiga ”naturals”.

Således tror jag likt Jerry att vi som konsulter har en uppgift att identifiera naturals, eller snarare, identifiera personer som gillar att använda sig av sociala medier för att kommunicera sitt personliga intresse. De personerna är redan ute och använder sig av sociala medier i sitt vardagliga liv. Somliga kanske redan tillämpar all den teknik som finns för att bygga professionella relationer, men de flesta gör det troligtvis inte.

Vår uppgift blir då att 1. förklara för företaget att de ska identifiera dessa interna ambassadörer och genom att vara lyhörda till deras behov, göra dem till net promotors för den egna verksamheten och 2. ge dessa personer adekvat utbildning i hur de på bästa sätt kan använda sina kunskaper och sitt intresse i sitt arbete. Liksom grillfesten är tillfället då jag får frågan ”Jesper, du som jobbar med datorer, vet du hur jag fixar en juste hemsida”, så är dialogen i sociala medier uppbyggd för att jag på samma sätt kan säga ”Jag rekommenderar att du…”. Den enda skillnaden är att jag med rätt verktyg och rätt träning kan få mitt svar att synas för fler än bara den som ställer mig frågan. Typ word-of-mouth på ryssfemmor.

Till detta kommer sökning i kollektiv kunskap med realtidssvar från mikrobloggosfären som socker på toppen. Mums. Men åter till frågan – är vår roll att hitta några übermänniskor som kan kommunicera överallt? Nja, vi ska nog hitta många vanliga människor med ett brinnande intresse för vad de gör och med en hunger att sprida detta till andra. Hmm.. om jag nu förstod den frågeställningen rätt.. vilket jag inte riktigt är säker på. Så, min kommentar till Jerrys inlägg om att ”En väldigt intressant diskussion för den som är intresserad…” var mer än något jag bara skrev. Det låg lite tanke bakom.

Behöver sociala medier en granskande/dömande makt?
Här är min åsikt mer direkt. Det behövs inte någon granskande makt av sociala medier. Trösklarna som bnider oss i samhällen utanför Internet är inte lika höga i sociala medier. Således behövs det ingen granskande makt som likt journalister granskar statsmakten för sociala medier. Här är jag säkert off och förstod inte riktigt, men det jag förstod var ganska intressant. Dvs. det finns en himla massa tyckare inom det som idag kallas för ”bubblan”. Personer som skriver om företeelser på webben, recenserar det senaste fenomenet, hyllar den senaste succén och diggar den ballaste titeln. Det finns väldigt mycket reflektion, länkkärlek och ryggdunkeri. Att ”bubblan” är en sluten entitet är ingen hemlighet eller något som jag tycker är förvånande.

Det är väl högst naturligt att ett gäng Internet-nördar inte tilltalar så värst många fler personer än de som verkligen är en del av diskussionen. Bubblan har således inte så värst mycket inflytande på andra människor än de som befinner sig i bubblan eller de som doppar en tå lite då och då för att hänga med vad diskussionerna handlar om. Därför behöver inte heller bubblan granskas, då dess existens egentligen bara är relevant för bubblan själv.

Och det är just detta som är så finfint med bloggar, sociala nätverk, microbloggar, forum, chattrum, IM-klienter osv osv. Vi har möjlighet att genom våra intressen skapa samhörighet och även om processen sällan är demokratisk utan bygger på en socialpsykologiskt skapt hierarkisk trappa, så finns det tillräckligt många olika platser för att vi ska hitta hem någonstans.

Den kritiska massan är sedan länge nådd och den som söker sin plats inom sociala medier kommer även att finna den. Pussigull så snuttigt det här blev. Men det gäller både företag såsom individer. Det handlar om att hitta en naturlig plats för sin kommunikation.

Sammanfattningsvis
Jag kanske inte är inne på samma frågeställning som Jerry, men han gav mig inspiration till att skriva ett nytt inlägg på online-pr och det är han King för – thnx Jerry!

//Jesper

Comments

Kommentera

Namn (måste anges)

E-post (måste anges)

URI

Your Message