Den stora PR-konspirationen

DN dömde i helgen ut det breda FRA-motståndet under förra året som en enda stor konspiration iscensatt av slipade PR-människor. Samtidigt figurerar ”hemliga finansiärer” och storföretag i kulisserna som beställarna av av konspirationen. Hur har då denna konspiration gått till? Jo, genom att bloggare har länkat till varandra och därigenom manipulerat resultatsidorna på knuff.se. DN skriver:

”Aktörer i bloggosfären gör ofta gemensam sak och länkar bland annat till varandras sidor. På så sätt kan de snabbt åstadkomma en ”bloggbävning” som fångar mediernas och kanske även politikernas intresse.”

Måste säga att om det är så lätt att skapa bloggbävningar så skulle nog flera göra det oftare. De flesta ämnen som debatteras flitigt och länkas mellan bloggar får inte riktigt samma effekt.

Nu säger jag inte att det inte har funnits både företag, lobbyister, PR-människor och andra som varit involverade i påverkansarbetet kring FRA-frågan. Självfallet är det så att företag som påverkas ekonomiskt av olika typer av lagar kommer att anstränga sig för sin sak. FRA påverkar en rad företag som oroar sig för att de kommer att tappa svenska och utländska kunder när svenska staten börjar övervaka webb- och telefonitrafik. Och visst är det så att dessa företag har sina byråer som hjälper dem med kommunikation på olika sätt. Tveklöst har företag och PR-byråer haft ett finger med i spelet när det gäller att väcka uppmärksamhet och få media kring FRA-motståndet.

Men att däremot döma ut alla engagerade FRA-motståndare som antingen uppköpta eller grundlurade nickedockor är ganska förolämpande. Oavsett vem som först drog igång ”bloggbävningen” så har tusentals människor engagerat sig av egen fri vilja och för att de delar åsikten att FRA-lagen är något oönskvärt.

Just nu finns det 121 bloggar som har skrivit om DNs första artikel på bloggportalen och 73 bloggar har skrivit om söndagens debattartikel. De flesta bloggar uttrycker ungefär samma åsikt, att de har engagerat sig av egen fri vilja och utan ekonomiska incitament, att DN försöker nedvärdera FRA-motståndet och det visst finns äkta gräsrötter inblandade. Är alla dessa bloggare alltså köpta eller duperade till att skriva det de skriver nu?

FRA, IPRED och integritetsfrågor är något som engagerar människor. I och med att man kommunicerar, agerar, konsumerar och umgås mer och mer på nätet och mobilt så skräms man av tanken på att någon eller några ska sitta och kartlägga och övervaka ens vanor, kommunikation och rörelsemönster. Att staten ska ha den kontrollen över medborgarna känns extra skrämmande, det är ju snarare vi medborgare som ska ha den kontrollen över staten. Detta är en fråga som många, särskilt den yngre generationen, bryr sig om, därav det massiva FRA-motståndet. För att inte tala om motståndet mot IPRED och intresset för Pirate Bay-rättegången. Det behövs inga PR-byråer för att folk ska ha åsikter i de här frågorna.

DN oroar sig för svårigheten i att granska de nya medierna. Man vet inte vem som är avsändare, vem som står bakom budskapet och texter i bloggar och i vilkas ärenden de går. Detta är relevanta frågor, men bloggar är inte samma sak som nyhetsmedia och bloggare har inte skyldigheten att skriva objektivt eller ens sanningsenligt för den delen. Däremot finns det en självreglerande kraft i bloggosfären genom att det ständigt pågår diskussioner och debatt och de bloggare som skriver något som andra bedömer som osant kommer att bli emotsagda och överbevisade.

Personligen börjar jag bli ganska trött på att ”PR-konsult” frekvent används som ett skällsord och PR-byråer blir anklagade som roten till allt ont i samhället. För att inte tala om att man tydligen tillhör de värsta av de värsta: de bloggande PR-konsulterna, vi som sitter och planerar världsherravälde genom blogglänkning.

/Sara – som INTE har fått betalt av något hemligt storföretag för att skriva detta inlägg.

Comments

Kommentera

Namn (måste anges)

E-post (måste anges)

URI

Your Message