Kammaråklagare Henrik Rasmussons påverkan på internet

Alla som använder internet påverkar dess form, utbud och framtid. Vissa personer skapar däremot en betydilgt större påverkan än ändra, en av dessa är kammaråklagare Henrik Rasmusson. Han ingår i den nationella grupp som sedan 2008 framförallt arbetar mot illegal fildelning. En grupp som tydligt påverkat användandet av internet på grund av sitt arbete.

 

År 2008 bildades ”Nationella gruppen mot immaterialrättsbrott”. I gruppen ingick då bland annat två specialutbilade åklagare. Det var Henrik Rasmusson samt Fredrik Ingblad. Utöver dessa två var det 15 poliser med i gruppen

 

I och med att denna grupp fanns såg bland annat Antipiratbyrån (intresseorganisation inom filmindustrin) samt Ifpi (intresseorganisation inom musikbranschen) det lönsamt att börja polisanmäla personer för fildelningsbrott. De såg att chansen var stor att personer och andra juridiska personer skulle kunna bli fällda för detta.

 

Från början valde man att deklarera att man skulle lägga fokus på ”fildelning på kommersiell skala”. Med andra ord organiserad brottslighet och där fildelning sker på en mycket stor nivå. Men det dröjde inte länge förrän även privatpersoner fick ögonen på sig. Bland annat fälldes en 60-åring och en 15-åring för dessa brott.

 

Ska vara avskräckande

 

När allt fler rättsfall lyftes upp av Rasmusson och hans åklagarkollega genomförde media en del intervjuer och vissa organisationer visade tydligt sitt missnöje. I en intervju till DN fick Rasmusson frågan om det går att bekämpa fildelning då man räknade med att ca 2 miljoner svenskar genomförde detta.

 

Rasmusson svarade då med att ”straff ska vara avskräckande” och att han ”tror att det har effekt på genomsnittsfildelaren”.

 

I kampen mot de större illegala aktörerna kan exempelvis tillslaget mot Dreamfilm.nu nämnas. Detta genomfördes 2014 och Henrik Rasmusson berättade då i en radiointervju att personerna som togs in till förhör var misstänkta för att delat upphovsrättsskyddade filmer.

 

”Fildelningsåklagaren”

Den lag som åklagarna främst använder i sin kamp mot illegala fildelare är Ipred-lagen. Den gäller från och med april 2009 och kallas generellt för ”fildelningslagen”. Därmed fick även Henrik Rasmusson snabbt namnet ”fildelningsåklagaren”.

 

Men det är inte bara inom fildelning han har varit aktiv och därmed tydligt påverkat hur användarna av internet agerar. År 2015 lyfte tidningen IDG upp att kammaråklagaren ansåg att alla som installerade otillåtna program på sin arbetsdator var kriminella.

 

Historien bakom detta var en man som installerat Google Talk på sin arbetsdator utan arbetsgivarens tillstånd. Även om mannen blev friad i hovrätten så ville Rasmusson att fallet skulle prövas i Högsta domstol. Detta eftersom det skulle kunna klassas som dataintrång. Detta främst som ett prejudikatfall då lagen då inte skiljde på om det var skadliga program eller ickeskadliga program som placerades i datorn när man klassade det som dataintrång.

 

Sedan arbetet påbörjades har mängden illegal fildelning minskat kraftigt. Men om det är ”avskräckande straff” som ligger bakom detta är inte lätt att bevisa. Däremot har en studie av EU-kommisionen visat att det finns ”tydliga bevis” för att Spotify minskat illegal delning av musikfiler. Att filmtjänster som ex. Netflix skulle ha samma påverkan på delning av filmer skulle inte vara oväntat. Kanske är det viktigare att skapa alternativ – än att hävda att 2 miljoner svenskar är olagliga.