Bloggbävning eller blogghype?

Efter gårdagens seminarium om Bloggbävningen i samband med FRA-lagen, gick jag därifrån med något av en besk smak i munnen. Det var något som inte riktigt stämde. Efter lite tänk, lite finurlande och sorterande av tankar kom jag fram till att det jag kände kan rubriceras under två hvudkategorier.

• Gammelmedia och nymedia bör inte ställas i motsatsförhållande till varandra
• Den statistik som visades upp säger inte att det var bloggarna som drev debatten

Den slutsats jag kände mig berättigad att kunna dra var snarare att FRA-debatten är den första där vi fått ett tydligt exempel på när ”gammelmedia” och ”nymedia” fungerat i harmoni med varandra. För mig är det en vacker nog bild av verkligheten då en sådan utveckling leder till att fler människor kan följa utvecklingen inom en given fråga. Det är ju någonstans detta som demokratin grundas på. En transparent stat som granskas av media, där befolkningen på ett enkelt sätt kan snappa upp och kommentera det som kommer därur.

Min kritik
Den presentation som vi fick ville ge skenet av att bloggarna var de som ledde utvecklingen av den debatt som fördes kring FRA-frågan. Eller… snarare var det så att retoriken kring den statisitik som presenterades, lades upp på ett sådant sätt att den skulle uppfattas på det sättet. Det fanns två huvudargument som styrkte detta enligt föreläsarna:

1. Bloggar var refererade i gammelmedia på ett sätt som saknat motstycke
2. Det fanns ca tre gånger så många blogginlägg än artiklar under perioden

Men den grad som gammelmedia refererade till bloggarna var ändå bara i 20% av fallen och det var bara ca 5% av bloggosfären som skrev om FRA-debatten. Jag förvånades istället över hur få blogginlägg det skrivits. Min tro var att det skulle vara oerhört många fler blogginlägg. Den statistik som presenterades bevisade snarare motsatsen dvs. att frågan engagerat en liten grupp svenskar som med en väldigt bra teknik i ryggen lyckades skapa en hype kring en fråga genom bloggarna. Att det var fler bloggare än artiklar som publicerades beror nog snarare på att det finns ofantligt många fler publicister i bloggvärlden än vad det finns inom tidningsvärlden.

Min glädje
Det jag gladdes något ofantligt mycket av under gårdagens var dock det faktum att statistiken stödde slutsatsen att det finns en utveckling där gammelmedia och nymedia kan samverka. Då menar jag inte endast utifrån den demokratiska synvinkel jag presenterade ovan, utan även med tanke på de två subkulturer som dessa två kommunikationsformer delats in i. Det är som om debatten alltid lyfts för att belysa motsatsförhållandet mellan de två. Här såg vi ett perfekt exempel på när kulturella barriärer bryts för att tillsammans driva en viktig fråga i samhället.

Mitt tack
Jag vill tacka Twingly för den gedigna statistiken och hoppas på att se fler presentationer av den här formen i framtiden. Även om vi drar olika slutsatser så står vi handfallna utan datan. Tackar!

//Jesper

Comments

Kommentera

Namn (måste anges)

E-post (måste anges)

URI

Your Message